Ofta ställda frågor, partilagen

Bidrag till partier och partiföreningar

Som bidrag till partiet eller partiföreningen räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer.

Som bidrag betraktas emellertid inte följande prestationer, som man har ansett att inte föranleder en risk för att bindningar uppkommer:

1) Sedvanligt talkoarbete och sedvanliga gratistjänster

Motiveringen till att sedvanligt talkoarbete och sedvanliga gratistjänster har avgränsats utanför redovisningsskyldigheten är av praktisk natur. Det vore mycket svårt att prissätta värdet på talkoarbete och olika gratistjänster såsom rabatter, och redovisningarna vore således inte jämförbara, om det förutsattes att sådana värderingar görs i redovisningen. Det är dessutom skäl att beakta talkoarbetets förändrade karaktär. Sakkunskapen accentueras numera i kampanjerna mera än den använda tiden.

Sedvanligt talkoarbete är frivilligt, oavlönat arbete. Arbetet betraktas som talkoarbete, även om det vore fråga om en yrkesperson på området, så länge som för arbetet inte betalas lön. Om någon annan än kandidaten betalar yrkespersonens lön för den tid denna är verksam i kampanjen, är det inte fråga om talkoarbete utan om ett bidrag som ifrågavarande finansiär ger åt kandidaten.
Endast en fysisk person kan utföra talkoarbete. Således är av företag givna avgiftsfria tjänster, såsom att hänga upp banderoller, alltid bidrag.

2) Enligt verkligt värde prissatta prestationer som hänför sig till partiets eller partiföreningens sedvanliga organisationsverksamhet eller förmögenhetsförvaltning

Avgränsningen gäller sådana av utomstående erhållna prestationer, som hänför sig till sedvanligt, alldagligt skötande av föreningens verksamhet och ekonomi, såsom föreningens uppgifter som arbetsgivare och innehavare av anläggningstillgångar. Prestationer som avses i punkten kunde således vara t.ex. betalningar som har fåtts vid försäljning av en av partiet ägd kontorslokal eller kontorsinventarier. Förutsättningen är emellertid att prestationen prissatts enligt det verkliga värdet.
Såsom hänförda till förmögenhetsförvaltningen betraktas också t.ex. sedvanliga prestationer av typen försäkrings- och skadeersättningar. De prestationer som är förenade med valkampanjens förvärvande av pengar hör ändå till bidrag som redovisas. Exempelvis biljettintäkterna av ett valseminarium är inte prestationer som hänför sig till den sedvanliga organisationsverksamheten.

3) Prestationer som partiet och dess partinära sammanslutningar har fått av varandra

Dessa är interna överföringar inom partisammanslutningen, och de är således inte förenade med en risk för att det uppkommer bindningar till utomstående finansiärer. Sådana överföringar kan vara t.ex. redovisningar av partistöd eller medlemsavgifter mellan partiet och partiföreningarna.

4) inkomster från sådan affärsverksamhet av permanent natur som partiet och den partinära sammanslutningen bedriver

Med affärsverksamhet av permanent natur avses i punkten till sin natur fortlöpande affärsverksamhet som bedrivs på den allmänna marknaden och på marknadsvillkor. Sådan affärsverksamhet kunde vara t.ex. att en av partiet ägd bokföringsbyrå säljer sina tjänster. Syftet är att partierna och partiföreningarna inte skall råka i en ogynnsam ställning när de bedriver affärsverksamhet på marknadsvillkor.

Till sin natur tillfällig affärsverksamhet är inte sådan verksamhet som avses i punkten. Exempelvis affärsverksamhet som anknyter till finansieringen av en valkampanj är i allmänhet inte av permanent natur. Även om medelanskaffningen för valkampanjerna är mera fortlöpande till sin natur och bedrivs på den allmänna marknaden, sker den i allmänhet inte på marknadsvillkor. Att ge pengar för en valkampanj är ett typiskt sätt att stöda partiet. Exempelvis biljettintäkterna för seminarier som ordnas för att finansiera kampanjen eller inkomster av försäljning av tavlor är således inte i förslaget avsedda inkomster av affärsverksamhet av permanent natur.

5) Inkomster från placeringsverksamhet som partiet och den partinära sammanslutningen bedriver

Sådana är t.ex. dividender och räntor på depositioner ävensom hyresintäkter av en fastighet som ägs av partiet.

6) I 9 § i partilagen avsett understöd samt annat motsvarande understöd som baserar sig på lag, statsbudgeten eller en kommuns budget

Beviljandet av sådant understöd baserar sig på lagstadgade eller i budgeten beslutade förutsättningar. I praktiken beviljas understödet med ett beslut i vilket ändring kan sökas genom besvär. Som baserat på lag betraktas också t.ex. en prestation som har betalats med stöd av lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001).

Bidrag till partinära sammanslutningar

Som bidrag till en partinära sammanslutning räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte

1) sedvanligt frivilligarbete och sedvanliga gratistjänster;
2) enligt verkligt värde prissatta prestationer som hänför sig till den partinära sammanslutningens sedvanliga basverksamhet eller förmögenhetsförvaltning;
3) prestationer som samma partis partinära sammanslutningar har fått av varandra;
4) inkomster från sådan affärsverksamhet av permanent natur som den partinära sammanslutningen bedriver på den allmänna marknaden och på marknadsvillkor;
5) inkomster från placeringsverksamhet som den partinära sammanslutningen bedriver;
6) till den partinära sammanslutningen riktat understöd som baserar sig på lag, statsbudgeten eller en kommuns budget.

Som intäkter av placeringsverksamhet som bedrivs av en fond som anmälts vara en partinära sammanslutning betraktas även sådana till fonden överförda värdeökningar eller indexjusteringar, som baserar sig på fondens relativa andel av hela det kapital som placerats av den sammanslutning eller stiftelse som förvaltar fonden.

Bidrag i annan form än pengar

Bidrag som getts i annan form än pengar ska prissättas och redovisas som penningbelopp.
Alla bidrag som kan mätas i pengar prissätts som penningbelopp till deras verkliga värde och inkluderas i redovisningarna. Sådana bidrag kan vara t.ex. av tidningar beviljat gratis annonsutrymme eller gratistjänster som företag erbjuder på sina egna branscher, t.ex. professionell planering av webbsidor eller produktion av annat kampanjmaterial såsom affischer och broschyrer. Dessa skall prissättas till sitt verkliga värde och redovisas som bidrag, Däremot ska olika allmänna mängdrabatter som ges av tidningar och andra företag betraktas som sedvanliga gratistjänster och de behöver inte inkluderas i redovisningarna.

Bidrag som getts under valkampanjtiden

Som bidrag till valkampanjen räknas endas bidrag som fåtts under kampanjtiden. Bidrag som fåtts under övriga tider är annat bidrag som getts åt partiet eller partiföreningen. Uppdelningen är av betydelse endast med hänsyn till skyldigheten att redovisa kostnaderna för och finansieringen av valkampanjen samt vilka som betalat reklam.
Som kampanjtid räknas en period, som börjar sex månader före valdagen och upphör två veckor efter valdagen.

Begränsningar i fråga om mottagande av bidrag

Bidrag från en givare som inte kan klarläggas får inte tas emot. Detta gäller dock inte bidrag som erhållits genom sedvanligt insamlingsarbete. Grundlagsutskottet har emellertid framhållit, att skyldigheten att klarlägga bidragsgivaren bör tolkas med beaktande av proportioner. Det klarläggningsarbete som avses i bestämmelsen innebär närmast en till bidragets avsändare eller givare riktad förfrågan om bidragets ursprungskälla, om det finns skäl att misstänka att givaren endast fungerar som mellanhand. En sådan situation berörs också av skyldigheten att redovisa givaren av förmedlat bidrag. Enligt utskottets förmenande ökar klarläggningsskyldigheten när värdet av bidraget stiger. Om bidragsgivaren förblir helt okänd eller den som förmedlat bidraget vägrar att yppa bidragskällan, får ett sådant bidrag inte tas emot.

Från en och samma givare får inte tas emot bidrag till ett värde som överstiger 30 000 euro per kalenderår. Detta bidragstak är givar- och mottagarspecifikt. Samma givare kan således utan begränsning av taket stöda t.ex. flera partiföreningar inom samma parti, så länge det bidrag som envar mottagare får understiger den lagstadgade gränsen. Bidragstaket gäller inte bidrag som en partinära sammanslutning ger åt partiet eller en partiförening och inte heller bidrag som getts med testamente.

I partilagen ingår ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Avsikten är att begränsa osaklig utländsk inverkan på den politiska verksamheten i Finland. Förbudet gäller inte bidrag från enskilda personer eller från sådana internationella sammanslutningar och stiftelser som företräder partiets ideologiska hållning. Den föreslagna regleringen tillåter således att bidrag tas emot exempelvis från partiets europeiska takorganisation eller från Europaparlamentet genom den egna parlamentsgruppen.
Bidrag får inte tas emot från staten, kommuner, samkommuner, statliga eller kommunala affärsverk, offentligrättsliga föreningar, inrättningar eller stiftelser eller från bolag som staten eller en kommun har bestämmande inflytande i. Förbudet gäller dock inte användning av lokaler och sedvanlig gästfrihet. Med användning av lokaler avses t.ex. att en partiförening sammanträder i kommunens lokaler och med sedvanlig gästfrihet exempelvis kaffeservering.

Om bestämmande inflytande i bolag föreskrivs i 1 kapitlet 5 § i bokföringslagen. Till bolag där staten eller en kommun har bestämmande inflytande kan höra t.ex. aktiebolag med statligt majoritetsägande och kommunens eller kommunernas gemensamma vatten- och elbolag.
Som offentligrättslig betraktas en sådan förening eller stiftelse, som med lag eller förordning har inrättats för ett visst syfte. Sådana är exempelvis studentkårer och handelskammare. Förbudet gäller också självständiga offentligrättsliga inrättningar såsom Folkpensionsanstalten och Finlands Bank.

Förmedlat bidrag

Bidragsmottagaren ska i specifikationen av kostnaderna för och finansieringen av valkampanjen redovisa även uppgifter om vem som lämnat ett förmedlat bidrag, om bidraget innehåller bidrag till ett belopp av minst 1 500 euro som förmedlas från en tredje part. Med tredje part avses i detta sammanhang den som ger sin bidragsprestation för att lämnas vidare till bidragets mottagare. Detta har att göra med förbudet mot att ta emot bidrag vars givare inte kan klarläggas.

Grundlagsutskottet har emellertid framhållit, att skyldigheten att klarlägga bidragsgivaren bör tolkas med beaktande av proportioner. Det klarläggningsarbete som avses i bestämmelsen innebär närmast en till bidragets avsändare eller givare riktad förfrågan om bidragets ursprungskälla, om det finns skäl att misstänka att givaren endast fungerar som mellanhand. Enligt utskottets förmenande ökar klarläggningsskyldigheten när värdet av bidraget stiger. Om bidragsgivaren förblir helt okänd eller den som förmedlat bidraget vägrar att yppa bidragskällan, får ett sådant bidrag inte tas emot.

Sammanslutningar som företräder partiets ideologiska hållning och som inte är partiföreningar

För dessa gäller både de i valfinansieringslagen och i partilagen föreskrivna bidragstaken.

Ska s.k. partiskatt (förtroendepersonavgift) tolkas som en donation från en privatperson? (11.2.2011, förändrad 9.4.2013)

Vid s.k. partiskatt är det fråga om en förtroendepersonavgift som betalas till partiföreningen av mötesarvodet för förtroendeuppdraget. Förtroendepersonavgiften kan antingen betalas av den förtroendevalda själv eller erläggas till partiföreningen av kommunen eller samkommunen med stöd av en fullmakt som har utfärdats av den förtroendevalda. Hur betalningstrafiken arrangeras har dock ingen betydelse för bedömningen av frågan. Det rör sig om en rättshandling som företas av arvodestagaren.

Enligt riksdagens revisionsutskotts betänkande (ReUB 3/2012) kan avgiften för arvoden för kommunala förtroendeuppdrag på goda grunder betraktas som prestationer enligt partilagen som är prissatta enligt verkligt värde och hänför sig till partiets sedvanliga organisationsverksamhet, förutsatt att de inte används till medelsanskaffning för valkampanjer. Revisionsverket tar i fortsättningen i beaktande detta enhälligt och juridiskt motiverade av revisionsutskottet framförda tolkningsställningstagande vid tillämpningen och tolkningen av lagen.

Kan andra än ett parti (t.ex. partiföreningar) ha egna partinära sammanslutningar? (21.2.2011)

I 8 a § 1 momentet i partilagen ges endast sådana partier som avses i 1 § i partilagen möjlighet att anmäla en annan sammanslutning eller stiftelse samt en fond som är anknuten till en sammanslutning eller en stiftelse som en partinära sammanslutning. Anmälan ska ske med sammanslutningens eller stiftelsens samtycke. Således kan endast ett parti som finns upptaget i det partiregister som upprätthålls av Justitieministeriet anmäla andra sammanslutningar, stiftelser och deras fonder som partinära sammanslutningar. En sådan förening som inte själv har upptagits i partiregistret kan inte heller ha partinära sammanslutningar som den själv har anmält.

Tillämpas ändringarna i partilagen (16.7.2010/683) på partiernas systerföreningar? Med systerförening avses en sammanslutning som står ett parti nära. Om ändringarna tillämpas, till vilka delar sker tillämpningen och vilket är normstödet för denna? (21.2.2011)

I partilagen har fyra sådana typer av sammanslutningar definierats, på vilka de rättigheter och skyldigheter som stadgas i partilagen tillämpas på olika sätt. I 1 § i lagen har ett parti definierats. Med ett parti avses uttryckligen en registrerad förening som är införd i det partiregister som förs vid Justitieministeriet. I 8 § 1 momentet i lagen har en partiförening definierats som en förening som enligt stadgarna för partiet eller en av dess medlemsföreningar hör till partiet eller medlemsföreningen, och i 8 a § 1 momentet har en partinära sammanslutning definierats som en sådan sammanslutning eller stiftelse samt en sådan till en sammanslutning eller stiftelse knuten fond som partiet med sammanslutningens eller stiftelsens samtycke anmäler till statens revisionsverk som en partinära sammanslutning. I 9 § 1 momentet och 9 a § 1 momentet i lagen nämns dessutom en sådan annan förening, för stödjandet av vilken en del av statsunderstödet i enlighet med 9 § i partilagen har anvisats och som av denna orsak har nämnts i beslutet om statsunderstöd till partiet.
På sådana organisationer som inte är partier, partiföreningar, föreningar som nämns i beslutet om sådant statsunderstöd som avses i 9 § i partilagen eller partinära sammanslutningar tillämpas enligt revisionsverkets uppfattning varken partilagen eller de ändringar som senast har gjorts i denna, även om organisationerna står ett parti nära på något annat sätt.

Vilka är de offentligrättsliga föreningar, inrättningar eller stiftelser, från vilka man inte får ta emot bidrag? (21.2.2011)

Enligt 8 b § 4 momentet i partilagen får ett parti, en partiförening och en partinära sammanslutning inte ta emot bidrag från staten, kommuner, samkommuner, statliga eller kommunala affärsverk, offentligrättsliga föreningar, inrättningar eller stiftelser eller från bolag som staten eller en kommun har bestämmande inflytande i på det sätt som avses i 1 kapitlet 5 § i bokföringslagen (1336/1997). Hit hör bland annat aktiebolag med statsmajoritet och en kommuns eller flera kommuners gemensamma el- och vattenbolag. Förbudet gäller dock inte användning av lokaler eller sedvanlig gästfrihet. Innehållet i 4 § 4 momentet i lagen om kandidaters valfinansiering är till väsentliga delar detsamma. I lagen om kandidaters valfinansiering möjliggörs dock inte den ovannämnda användningen av samfunds lokaler.
Offentligrättsliga föreningar, inrättningar och stiftelser har genom lag eller förordning inrättats för ett särskilt syfte och har behörighet att utöva offentlig makt eller offentliga uppgifter som har fastställts i lagstiftningen.
Offentligrättsliga föreningar, inrättningar och stiftelser är enligt regeringens proposition (6/2010 rd) och juridisk litteratur (Mäenpää, Olli: Hallintolaki ja hyvän hallinnon takeet 2008; Tarasti, Lauri: Vaaliehdokkaiden ja puolueiden rahoitusopas 2010) åtminstone exempelvis:

Finlands Bank, Folkpensionsanstalten, flottningsföreningar, väglag, skogsvårdsföreningar, skogscentraler, jaktvårdsföreningar, jaktvårdsdistrikt, Jägarnas centralorganisation, fiske-lag, fiskeområden, renbeteslag, Renbeteslagens förening, sametingen, handelskamrarna, Centralhandelskammaren, Trafikskyddet, Trafikförsäkringscentralen, trafikskadenämnden, Finlands Advokatförbund, Penningautomatföreningen, evangelisk-lutherska kyrkan och Finlands ortodoxa kyrka, församlingar, universitet och högskolor, studentkårer, Kommu-nernas garanticentral, Finlands Bank, Folkpensionsanstalten, Kommunernas pensionsför-säkring, Kommunala arbetsmarknadsverket, Finlands Röda Kors, Försvarsutbildning rf